59
Pr
140.908
Praseodym
Engelska: Praseodymium
Lantanoid
Period 6
Block f
Praseodym är ett kemiskt grundämne i det periodiska systemet med kemisk beteckningen Pr och atomnummer 59 med en atomvikt på 140.908 u och klassas som lantanoid. Praseodym är fast vid rumstemperatur.
Praseodym i det periodiska systemet
| Tecken | Pr |
| Atomnummer | 59 |
| Grupp | - |
| Period | 6 |
| Block | f |
| Ämnesklass | Lantanoid |
| Utseende | Grayish white |
| Färg | Silver |
| Antal protoner | 59 p+ |
| Antal neutroner | 82 n0 |
| Antal elektroner | 59 e- |
Från Wikipedia, den fria encyklopedinPraseodym är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna.
Fysikaliska egenskaper
| Fas vid STP | Fast |
| Densitet | 6.77 g/cm3 |
| Relativ atommassa | 140.908 u |
Thermal properties
| Smältpunkt | 1208 K 934.85 °C 1714.73 °F |
| Kokpunkt | 3403 K 3129.85 °C 5665.73 °F |
| Ångbildningsvärme | 332.63 kJ/mol |
Atomära egenskaper
| Elektronegativitet (Paulingskalan) | 1.13 |
| Elektronaffinitet | 93 kJ/mol |
| Oxidationstal | 0, +1, +2, +3, +4, +5 (a mildly basic oxide) |
| Jonisationspotential |
|
Elektronkonfiguration för praseodym
Elektronkonfiguration Kortfattad konfiguration | [Xe] 4f3 6s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Full konfiguration | 1s2 2s2 2p6 3s2 3p6 3d10 4s2 4p6 4d10 4f3 5s2 5p6 6s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronkonfigurationsdiagram |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektroner per skal | 2, 8, 18, 21, 8, 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Outer shell electrons | 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Valency-elektroner | 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Bohrs atommodell | Figur: Skaldiagram över Praseodym (Pr) atom. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Orbitaldiagram
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
The history of Praseodymium
| Upptäckt | Carl Auer von Welsbach (1885) |
Upptäckten av praseodym In 1841, Swedish chemist Carl Gustav Mosander extracted a rare-earth oxide residue he called didymium from a residue he called "lanthana", in turn separated from cerium salts. In 1885, the Austrian chemist Baron Carl Auer von Welsbach separated didymium into two elements that gave salts of different colours, which he named praseodymium and neodymium. The name praseodymium comes from the Ancient Greek πράσινος (prasinos), meaning 'leek-green', and δίδυμος (didymos) 'twin'. | |
| Original word | prasios + didymos |
| Language of origin | Greek |
| Name source | Egenskaper |
| Meaning | “Green twin” |
Naming The name is derived from the Greek 'prasios' (green) and 'didymos' (twin), referring to its green salts and its long-mistaken status as a twin of didymium. | |