28
Ni
58.6934
Nickel
Engelska: Nickel
Övergångsmetall
Grupp 10
Period 4
Block d
Nickel är ett kemiskt grundämne i det periodiska systemet med kemisk beteckningen Ni och atomnummer 28 med en atomvikt på 58.6934 u och klassas som övergångsmetall och ingår i grupp 10 (nickelgruppen). Nickel är fast vid rumstemperatur.
Nickel i det periodiska systemet
| Tecken | Ni |
| Atomnummer | 28 |
| Grupp | 10 (Nickelgruppen) |
| Period | 4 |
| Block | d |
| Ämnesklass | Övergångsmetall |
| Utseende | Lustrous, metallic, and silver with a gold tinge |
| Färg | Grå |
| Antal protoner | 28 p+ |
| Antal neutroner | 31 n0 |
| Antal elektroner | 28 e- |
Från Wikipedia, den fria encyklopedinNickel är ett metalliskt grundämne med det kemiska tecknet Ni och atomnummer 28. Nickel är en silvervit högglänsande metall. Den är en övergångsmetall som tillsammans med järn och kobolt kan räknas till gruppen järnmetaller. Den är hård. Den förekommer i förening med svavel i millerit, med arsenik i mineralen nickelin och skutterudit, och med arsenik och svavel i nickelglans.
Fysikaliska egenskaper
| Fas vid STP | Fast |
| Densitet | 8.908 g/cm3 |
| Relativ atommassa | 58.6934 u |
Thermal properties
| Smältpunkt | 1728 K 1454.85 °C 2650.73 °F |
| Kokpunkt | 3003 K 2729.85 °C 4945.73 °F |
| Ångbildningsvärme | 377.5 kJ/mol |
Atomära egenskaper
| Elektronegativitet (Paulingskalan) | 1.91 |
| Elektronaffinitet | 111.65 kJ/mol |
| Oxidationstal | −2, −1, 0, +1, +2, +3, +4 (a mildly basic oxide) |
| Jonisationspotential |
|
Elektronkonfiguration för nickel
Elektronkonfiguration Kortfattad konfiguration | [Ar] 3d8 4s2 | ||||||||||||||||||||||
| Full konfiguration | 1s2 2s2 2p6 3s2 3p6 3d8 4s2 | ||||||||||||||||||||||
Elektronkonfigurationsdiagram |
| ||||||||||||||||||||||
| Elektroner per skal | 2, 8, 16, 2 | ||||||||||||||||||||||
| Outer shell electrons | 2 | ||||||||||||||||||||||
| Valence electrons (incl. d) | 10 | ||||||||||||||||||||||
| Valency-elektroner | 3,2 | ||||||||||||||||||||||
| Bohrs atommodell | Figur: Skaldiagram över Nickel (Ni) atom. | ||||||||||||||||||||||
Orbitaldiagram |
|
| Upptäckt och första isolation | Axel Fredrik Cronstedt (1751) |
Upptäckten av nickel Use of nickel (as natural meteoric nickel–iron alloy) has been traced as far back as 3500 BCE. In medieval Germany, a metallic yellow mineral was found in the Erzgebirge (Ore Mountains) that resembled copper ore. But when miners were unable to get any copper from it, they blamed a mischievous sprite of German mythology, Nickel (similar to Old Nick), for besetting the copper. They called this ore Kupfernickel from German Kupfer 'copper'. This ore is now known as the mineral nickeline (formerly niccolite), a nickel arsenide. In 1751, Baron Axel Fredrik Cronstedt tried to extract copper from kupfernickel at a cobalt mine in the village of Los, Sweden, and instead produced a white metal that he named nickel after the spirit that had given its name to the mineral. In modern German, Kupfernickel or Kupfer-Nickel designates the alloy cupronickel. | |
| Original word | kupfernickel |
| Language of origin | German |
| Name source | Mytologi |
| Meaning | “Devil's copper” |
Naming The name is derived from a mischievous sprite of German miner mythology, Nickel (similar to Old Nick), who personified the fact that copper-nickel ores resisted refinement into copper. It also from the German word for the mineral niccolite, kupfernickel, which means "Old Nick's copper." | |