Vi använder cookies och annan spårningsteknik för att förbättra din surfupplevelse på vår webbplats, för att visa dig personligt innehåll och riktade annonser, för att analysera vår webbplatstrafik och för att förstå var våra besökare kommer ifrån. För att ta reda på mer, läs vår cookiepolicy och integritetspolicy.
Genom att välja 'Jag godkänner' godkänner du vår användning av kakor och annan spårningsteknik.

Kobolt (Co)

Engelska: Cobalt
Kobolt är ett kemiskt grundämne i det periodiska systemet med kemisk beteckningen Co och atomnummer 27 med en atomvikt på 58.9332 u och klassas som övergångsmetall och ingår i grupp 9 (koboltgruppen). Kobolt är fast vid rumstemperatur.

Kobolt i det periodiska systemet

TeckenCo
Atomnummer27
Grupp9 (Koboltgruppen)
Period4
Blockd
ÄmnesklassÖvergångsmetall
UtseendeHard lustrous gray metal
Färg Grå
Antal protoner27 p+
Antal neutroner32 n0
Antal elektroner27 e-
Från Wikipedia, den fria encyklopedinKobolt är ett hårt, silvergrått, magnetiskt, metalliskt grundämne med kemisk beteckning Co. Kobolt är ferromagnetiskt med en curiepunkt på 1388 K (1115 C).

Fysikaliska egenskaper

Fas vid STPFast
Densitet8.9 g/cm3
Relativ atommassa58.9332 u

Thermal properties

Smältpunkt1768 K
1494.85 °C
2722.73 °F
Kokpunkt3200 K
2926.85 °C
5300.33 °F
Ångbildningsvärme373.3 kJ/mol

Atomära egenskaper

Elektronegativitet (Paulingskalan)1.88
Elektronaffinitet63.898 kJ/mol
Oxidationstal−3, −1, 0, +1, +2, +3, +4, +5
(an amphoteric oxide)
Jonisationspotential
  1. 760.4 kJ/mol
  2. 1648 kJ/mol
  3. 3232 kJ/mol
  4. 4950 kJ/mol
  5. 7670 kJ/mol
  6. 9840 kJ/mol
  7. 12440 kJ/mol
  8. 15230 kJ/mol
  9. 17959 kJ/mol
  10. 26570 kJ/mol
  11. 29400 kJ/mol
  12. 32400 kJ/mol
  13. 36600 kJ/mol
  14. 39700 kJ/mol
  15. 42800 kJ/mol
  16. 49396 kJ/mol
  17. 52737 kJ/mol
  18. 134810 kJ/mol
  19. 145170 kJ/mol
  20. 154700 kJ/mol
  21. 167400 kJ/mol
  22. 178100 kJ/mol
  23. 189300 kJ/mol
  24. 204500 kJ/mol
  25. 214100 kJ/mol
  26. 920870 kJ/mol
  27. 966023 kJ/mol

Elektronkonfiguration för kobolt

Elektronkonfiguration
Kortfattad konfiguration
[Ar] 3d7 4s2
Elektronkonfiguration
Full konfiguration
1s2 2s2 2p6 3s2 3p6 3d7 4s2
Elektronkonfigurationsdiagram
1s2
2s22p6
3s23p63d7
4s2
Elektroner per skal2, 8, 15, 2
Valenselektroner 2 or 9
Valency-elektroner 2,3
Bohrs atommodell
KoboltElectron shell for Kobolt, created by Injosoft ABCo
Figur: Skaldiagram över Kobolt (Co) atom.
Orbitaldiagram
1s
2s2p
3s3p3d
4s

The history of Cobalt

Upptäckt och första isolationGeorg Brandt (1735)
Upptäckten av kobolt
Cobalt has been used to color glass since the Bronze Age. The word cobalt is derived from the German kobalt, from kobold meaning "goblin", a superstitious term used for the ore of cobalt by miners. The first attempts to smelt those ores for copper or silver failed, yielding simply powder (cobalt(II) oxide) instead. Because the primary ores of cobalt always contain arsenic, smelting the ore oxidized the arsenic into the highly toxic and volatile arsenic oxide, adding to the notoriety of the ore. Swedish chemist Georg Brandt (1694–1768) is credited with discovering cobalt circa 1735, showing it to be a previously unknown element, distinct from bismuth and other traditional metals. Brandt called it a new "semi-metal". He showed that compounds of cobalt metal were the source of the blue color in glass, which previously had been attributed to the bismuth found with cobalt. Cobalt became the first metal to be discovered since the pre-historical period. All other known metals (iron, copper, silver, gold, zinc, mercury, tin, lead and bismuth) had no recorded discoverers.

Identifierare

List of unique identifiers for Kobolt in various chemical registry databases
CAS Number7440-48-4
ChemSpider ID94547
EC number231-158-0
PubChem CID Number104730