79
Au
196.967
Guld
Engelska: Gold
Övergångsmetall
Grupp 11
Period 6
Block d
Guld är ett kemiskt grundämne i det periodiska systemet med kemisk beteckningen Au och atomnummer 79 med en atomvikt på 196.967 u och klassas som övergångsmetall och ingår i grupp 11 (myntmetaller). Guld är fast vid rumstemperatur.
Guld i det periodiska systemet
| Tecken | Au |
| Atomnummer | 79 |
| Grupp | 11 (Myntmetaller) |
| Period | 6 |
| Block | d |
| Ämnesklass | Övergångsmetall |
| Utseende | Metallic yellow |
| Färg | Guld |
| Antal protoner | 79 p+ |
| Antal neutroner | 118 n0 |
| Antal elektroner | 79 e- |
Från Wikipedia, den fria encyklopedinGuld (latinskt namn Aurum, i talspråk gull) är ett grundämne som tillhör gruppen ädelmetaller och gruppen myntmetaller samt är ett mineral. Guld har den kemiska beteckningen Au som kommer av aurum, det latinska ordet för guld. Det är en eftertraktad metall vilken under århundraden har använts som betalningsmedel, som värdebeständig tillgång, som smycken, för påkostad utsmyckning och beständigt blanka ytor. Metallen finns som korn och klumpar i berggrunden, i underjordiska ådror och i guldrik alluvialjord.
Fysikaliska egenskaper
| Fas vid STP | Fast |
| Densitet | 19.3 g/cm3 |
| Relativ atommassa | 196.967 u |
Thermal properties
| Smältpunkt | 1337.33 K 1064.18 °C 1947.524 °F |
| Kokpunkt | 3243 K 2969.85 °C 5377.73 °F |
| Ångbildningsvärme | 324.43 kJ/mol |
Atomära egenskaper
| Elektronegativitet (Paulingskalan) | 2.54 |
| Elektronaffinitet | 222.747 kJ/mol |
| Oxidationstal | −3, −2, −1, 0, +1, +2, +3, +5 (an amphoteric oxide) |
| Jonisationspotential |
|
Elektronkonfiguration för guld
Elektronkonfiguration Kortfattad konfiguration | [Xe] 4f14 5d10 6s1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Full konfiguration | 1s2 2s2 2p6 3s2 3p6 3d10 4s2 4p6 4d10 4f14 5s2 5p6 5d10 6s1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronkonfigurationsdiagram |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektroner per skal | 2, 8, 18, 32, 18, 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Outer shell electrons | 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Valence electrons (incl. d) | 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Valency-elektroner | 1,3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Bohrs atommodell | Figur: Skaldiagram över Guld (Au) atom. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Orbitaldiagram
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
The history of Gold
| Upptäckt | Levant (6000 f.Kr.) |
Upptäckten av guld The earliest recorded metal employed by humans appears to be gold, which can be found free or "native". Small amounts of natural gold have been found in Spanish caves used during the late Paleolithic period, c. 40,000 BC. Gold artifacts probably made their first appearance in Ancient Egypt at the very beginning of the pre-dynastic period, at the end of the fifth millennium BC and the start of the fourth, and smelting was developed during the course of the 4th millennium; gold artifacts appear in the archeology of Lower Mesopotamia during the early 4th millennium. The earliest gold artifacts were discovered at the site of Wadi Qana in the Levant. | |
| Original word | gold |
| Language of origin | Anglo-Saxon |
| Name source | Egenskaper |
| Meaning | “Gold” |
| Symbol origin | Symbol Au is from Latin aurum. |
Naming The name comes from the Anglo-Saxon 'gold'. The symbol Au is from the Latin aurum, meaning shining dawn. | |