Vi använder cookies och annan spårningsteknik för att förbättra din surfupplevelse på vår webbplats, för att visa dig personligt innehåll och riktade annonser, för att analysera vår webbplatstrafik och för att förstå var våra besökare kommer ifrån. För att ta reda på mer, läs vår cookiepolicy och integritetspolicy.
Genom att välja 'Jag godkänner' godkänner du vår användning av kakor och annan spårningsteknik.

Iridium (Ir)

Engelska: Iridium
Iridium är ett kemiskt grundämne i det periodiska systemet med kemisk beteckningen Ir och atomnummer 77 med en atomvikt på 192.217 u och klassas som övergångsmetall och ingår i grupp 9 (koboltgruppen). Iridium är fast vid rumstemperatur.

Iridium i det periodiska systemet

TeckenIr
Atomnummer77
Grupp9 (Koboltgruppen)
Period6
Blockd
ÄmnesklassÖvergångsmetall
UtseendeSilvery white
Färg Silver
Antal protoner77 p+
Antal neutroner115 n0
Antal elektroner77 e-
Från Wikipedia, den fria encyklopedinIridium är en vit metall med något gulaktig ton i platinafamiljen. Till platinametallerna hör även platina, osmium, palladium, rutenium och rodium. Iridium upptäcktes av engelsmannen Smithson Tennant i resterna efter att råmaterial av platina hade upplösts av kungsvatten. Namnet kommer av latinets iris, ”regnbåge”, vilket syftar på iridiums salter som har starka färger. Iridium upptäcktes 1803, av den brittiske kemisten Smithson Tennant. Det var också han som namngav det nyupptäckta elementet.

Fysikaliska egenskaper

Fas vid STPFast
Densitet22.56 g/cm3
Relativ atommassa192.217 u

Thermal properties

Smältpunkt2719 K
2445.85 °C
4434.53 °F
Kokpunkt4403 K
4129.85 °C
7465.73 °F
Ångbildningsvärme563.58 kJ/mol

Atomära egenskaper

Elektronegativitet (Paulingskalan)2.2
Elektronaffinitet150.94 kJ/mol
Oxidationstal−3, −1, 0, +1, +2, +3, +4, +5, +6, +7, +8, +9
()
Jonisationspotential
  1. 880 kJ/mol
  2. 1600 kJ/mol

Elektronkonfiguration för iridium

Elektronkonfiguration
Kortfattad konfiguration
[Xe] 4f14 5d7 6s2
Elektronkonfiguration
Full konfiguration
1s2 2s2 2p6 3s2 3p6 3d10 4s2 4p6 4d10 4f14 5s2 5p6 5d7 6s2
Elektronkonfigurationsdiagram
1s2
2s22p6
3s23p63d10
4s24p64d104f14
5s25p65d7
6s2
Elektroner per skal2, 8, 18, 32, 15, 2
Valenselektroner 2
Valency-elektroner 2,3,4
Bohrs atommodell
IridiumElectron shell for Iridium, created by Injosoft ABIr
Figur: Skaldiagram över Iridium (Ir) atom.
Orbitaldiagram
1s
2s2p
3s3p3d
4s4p4d4f
5s5p5d
6s

The history of Iridium

Upptäckt och första isolationSmithson Tennant (1803)
Upptäckten av iridium
Chemists who studied platinum dissolved it in aqua regia (a mixture of hydrochloric and nitric acids) to create soluble salts. They always observed a small amount of a dark, insoluble residue. Joseph Louis Proust thought that the residue was graphite. The French chemists Victor Collet-Descotils, Antoine François, comte de Fourcroy, and Louis Nicolas Vauquelin also observed the black residue in 1803, but did not obtain enough for further experiments. In 1803, British scientist Smithson Tennant analyzed the insoluble residue and concluded that it must contain a new metal. Vauquelin treated the powder alternately with alkali and acids and obtained a volatile new oxide, which he believed to be of this new metal—which he named ptene, from the Greek word πτηνός ptēnós, "winged". Tennant, who had the advantage of a much greater amount of residue, continued his research and identified the two previously undiscovered elements in the black residue, iridium and osmium. He obtained dark red crystals by a sequence of reactions with sodium hydroxide and hydrochloric acid. He named iridium after Iris (Ἶρις), the Greek winged goddess of the rainbow and the messenger of the Olympian gods, because many of the salts he obtained were strongly colored. Discovery of the new elements was documented in a letter to the Royal Society on June 21, 1804.

Identifierare

List of unique identifiers for Iridium in various chemical registry databases
CAS Number7439-88-5
ChemSpider ID22367
EC number231-095-9
PubChem CID Number23924