63
Eu
151.964
Europium
Engelska: Europium
Lantanoid
Period 6
Block f
Europium är ett kemiskt grundämne i det periodiska systemet med kemisk beteckningen Eu och atomnummer 63 med en atomvikt på 151.964 u och klassas som lantanoid. Europium är fast vid rumstemperatur.
Europium i det periodiska systemet
| Tecken | Eu |
| Atomnummer | 63 |
| Grupp | - |
| Period | 6 |
| Block | f |
| Ämnesklass | Lantanoid |
| Utseende | - |
| Färg | Silver |
| Antal protoner | 63 p+ |
| Antal neutroner | 89 n0 |
| Antal elektroner | 63 e- |
Från Wikipedia, den fria encyklopedinEuropium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna.
I ren form är europium en tungmetall med silveraktig färgen och en hårdhet som liknar bly.
Europium förekommer i naturen tillsammans med samarium. Europium(III)oxid, Eu2O3, är blekt rosafärgad, och även europiumsalterna är rosafärgade. Många europiumföreningar uppvisar fluorescens.
Europium är ett sällsynt grundämne med begränsad användning. En av användningarna är i kärntekniska sammanhang, tack vare ämnets goda förmåga att absorbera neutroner. Andra tillämpningar bygger på europiums fluorescerande effekt.
Fysikaliska egenskaper
| Fas vid STP | Fast |
| Densitet | 5.264 g/cm3 |
| Relativ atommassa | 151.964 u |
Thermal properties
| Smältpunkt | 1099 K 825.85 °C 1518.53 °F |
| Kokpunkt | 1802 K 1528.85 °C 2783.93 °F |
| Ångbildningsvärme | 175.73 kJ/mol |
Atomära egenskaper
| Elektronegativitet (Paulingskalan) | 1.2 |
| Elektronaffinitet | 11.2 kJ/mol |
| Oxidationstal | 0, +2, +3 (a mildly basic oxide) |
| Jonisationspotential |
|
Elektronkonfiguration för europium
Elektronkonfiguration Kortfattad konfiguration | [Xe] 4f7 6s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Full konfiguration | 1s2 2s2 2p6 3s2 3p6 3d10 4s2 4p6 4d10 4f7 5s2 5p6 6s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronkonfigurationsdiagram |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektroner per skal | 2, 8, 18, 25, 8, 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Outer shell electrons | 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Valency-elektroner | 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Bohrs atommodell | Figur: Skaldiagram över Europium (Eu) atom. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Orbitaldiagram
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
The history of Europium
| Upptäckt | Eugène-Anatole Demarçay (1896) |
| Första isolation | Eugène-Anatole Demarçay (1901) |
Upptäckten av europium Although europium is present in most of the minerals containing the other rare elements, due to the difficulties in separating the elements it was not until the late 1800s that the element was isolated. William Crookes observed the phosphorescent spectra of the rare elements including those eventually assigned to europium. Europium was first found in 1892 by Paul Émile Lecoq de Boisbaudran, who obtained basic fractions from samarium-gadolinium concentrates which had spectral lines not accounted for by samarium or gadolinium. However, the discovery of europium is generally credited to French chemist Eugène-Anatole Demarçay, who suspected samples of the recently discovered element samarium were contaminated with an unknown element in 1896 and who was able to isolate it in 1901; he then named it europium. | |
| Original word | Europe |
| Language of origin | Greek |
| Name source | Plats |
| Meaning | “Europe” |
Naming The name is derived from Europe, the continent, chosen as a counterpart to americium which had been named after the Americas. | |