42
Mo
95.951
Molybden
Engelska: Molybdenum
Övergångsmetall
Grupp 6
Period 5
Block d
Molybden är ett kemiskt grundämne i det periodiska systemet med kemisk beteckningen Mo och atomnummer 42 med en atomvikt på 95.951 u och klassas som övergångsmetall och ingår i grupp 6 (kromgruppen). Molybden är fast vid rumstemperatur.
Molybden i det periodiska systemet
| Tecken | Mo |
| Atomnummer | 42 |
| Grupp | 6 (Kromgruppen) |
| Period | 5 |
| Block | d |
| Ämnesklass | Övergångsmetall |
| Utseende | Gray metallic |
| Färg | Grå |
| Antal protoner | 42 p+ |
| Antal neutroner | 54 n0 |
| Antal elektroner | 42 e- |
Från Wikipedia, den fria encyklopedinMolybden är ett metalliskt grundämne. Molybden framställdes i ren form första gången 1781 av den svenske kemisten Peter Jakob Hjelm. Tekniskt framställs det genom att molybdenglans oxideras till molybdentrioxid som efter rening reduceras med vätgas. Slutprodukten blir molybden i pulverform.
Namnet molybden kommer av molybdos, som betyder bly på klassisk grekiska, eftersom de båda metallerna påminner om varandra.
Fysikaliska egenskaper
| Fas vid STP | Fast |
| Densitet | 10.28 g/cm3 |
| Relativ atommassa | 95.951 u |
Thermal properties
| Smältpunkt | 2896 K 2622.85 °C 4753.13 °F |
| Kokpunkt | 4912 K 4638.85 °C 8381.93 °F |
| Ångbildningsvärme | 590.4 kJ/mol |
Atomära egenskaper
| Elektronegativitet (Paulingskalan) | 2.16 |
| Elektronaffinitet | 72.1 kJ/mol |
| Oxidationstal | −4, −2, −1, 0, +1, +2, +3, +4, +5, +6 (a strongly acidic oxide) |
| Jonisationspotential |
|
Elektronkonfiguration för molybden
Elektronkonfiguration Kortfattad konfiguration | [Kr] 4d5 5s1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Full konfiguration | 1s2 2s2 2p6 3s2 3p6 3d10 4s2 4p6 4d5 5s1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronkonfigurationsdiagram |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektroner per skal | 2, 8, 18, 13, 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Outer shell electrons | 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Valence electrons (incl. d) | 6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Valency-elektroner | 2,3,4,5,6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Bohrs atommodell | Figur: Skaldiagram över Molybden (Mo) atom. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Orbitaldiagram |
|
The history of Molybdenum
| Upptäckt | Carl Wilhelm Scheele (1778) |
| Första isolation | Peter Jacob Hjelm (1781) |
| Namngivare | Peter Jacob Hjelm (1781) |
Upptäckten av molybden Molybdenite—the principal ore from which molybdenum is now extracted—was previously known as molybdena. Molybdena was confused with and often utilized as though it were graphite. Like graphite, molybdenite can be used to blacken a surface or as a solid lubricant. Although (reportedly) molybdenum was deliberately alloyed with steel in one 14th-century Japanese sword (mfd. ca. 1330), that art was never employed widely and was later lost. In the West in 1754, Bengt Andersson Qvist examined a sample of molybdenite and determined that it did not contain lead and thus was not galena. By 1778 Swedish chemist Carl Wilhelm Scheele stated firmly that molybdena was (indeed) neither galena nor graphite. Instead, Scheele correctly proposed that molybdena was an ore of a distinct new element, named molybdenum for the mineral in which it resided, and from which it might be isolated. Peter Jacob Hjelm successfully isolated molybdenum using carbon and linseed oil in 1781. | |
| Original word | molybdos |
| Language of origin | Greek |
| Name source | Egenskaper |
| Meaning | “Lead” |
Naming The name comes from Ancient Greek word molybdos (Μόλυβδος) meaning lead-like, as its ores were confused with lead ores. | |