33
As
74.9216
Arsenik
Engelska: Arsenic
Halvmetall
Grupp 15
Period 4
Block p
Arsenik är ett kemiskt grundämne i det periodiska systemet med kemisk beteckningen As och atomnummer 33 med en atomvikt på 74.9216 u och klassas som halvmetall och ingår i grupp 15 (kvävegruppen). Arsenik är fast vid rumstemperatur.
Arsenik i det periodiska systemet
| Tecken | As |
| Atomnummer | 33 |
| Grupp | 15 (Kvävegruppen) |
| Period | 4 |
| Block | p |
| Ämnesklass | Halvmetall |
| Utseende | Metallic grey |
| Färg | Silver |
| Antal protoner | 33 p+ |
| Antal neutroner | 42 n0 |
| Antal elektroner | 33 e- |
Från Wikipedia, den fria encyklopedinArsenik (latinskt namn, arsenicum) är ett mycket giftigt halvmetalliskt grundämne. Arsenik har många allotropa former, de flesta har olika färger. Ämnet används idag främst i insektsgifter och andra bekämpningsmedel. Arsenik användes också flitigt inom tryckimpregnering av trä, och även i glasindustrin för att kunna skilja glasets luftbubblor så att man får ett rent och prydligt glas. Även i dagens industri används arsenik i mindre skala (t.ex. gamla fönsterrutor, kristallglas och prismakristallkronor), men ämnet har fasats ut till förmån för mindre miljöfarliga alternativ.
Den även giftiga kemiska föreningen arseniktrioxid kallas ofta "vit arsenik".
Arsenik från jordskorpan urlakas i dricksvattnet. Vid till exempel risodling tas detta upp, vilket gör att arsenik kan hittas i vissa livsmedelsprodukter, exempelvis just ris.
En undersökningsmetod som används för att upptäcka arsenik är att framkalla en arsenikspegel.
Fysikaliska egenskaper
| Fas vid STP | Fast |
| Densitet | 5.727 g/cm3 |
| Relativ atommassa | 74.9216 u |
Thermal properties
| Smältpunkt | - |
| Kokpunkt | - |
| Ångbildningsvärme | 32.4 kJ/mol |
Atomära egenskaper
| Elektronegativitet (Paulingskalan) | 2.18 |
| Elektronaffinitet | 77.65 kJ/mol |
| Oxidationstal | −3, −2, −1, 0, +1, +2, +3, +4, +5 (a mildly acidic oxide) |
| Jonisationspotential |
|
Elektronkonfiguration för arsenik
Elektronkonfiguration Kortfattad konfiguration | [Ar] 3d10 4s2 4p3 | ||||||||||||||||||||||||||
| Full konfiguration | 1s2 2s2 2p6 3s2 3p6 3d10 4s2 4p3 | ||||||||||||||||||||||||||
Elektronkonfigurationsdiagram |
| ||||||||||||||||||||||||||
| Elektroner per skal | 2, 8, 18, 5 | ||||||||||||||||||||||||||
| Valenselektroner | 5 | ||||||||||||||||||||||||||
| Valency-elektroner | 5,3 | ||||||||||||||||||||||||||
| Bohrs atommodell | Figur: Skaldiagram över Arsenik (As) atom. | ||||||||||||||||||||||||||
Orbitaldiagram |
|
The history of Arsenic
| Upptäckt | Zosimos of Panopolis (300) |
Upptäckten av arsenik During the Bronze Age, arsenic was often included in bronze, which made the alloy harder (so-called "arsenical bronze"). The isolation of arsenic was described by Muslim alchemist Jabir ibn Hayyan before 815 AD. Albertus Magnus (Albert the Great, 1193–1280) later isolated the element from a compound in 1250, by heating soap together with arsenic trisulfide. In 1649, Johann Schröder published two ways of preparing arsenic. Crystals of elemental (native) arsenic are found in nature, although rare. | |
| Original word | arsenikon |
| Language of origin | Greek |
| Name source | Mineral |
| Meaning | “Orpiment” |
Naming The name is thought to come from the Greek word 'arsenikon' meaning yellow orpiment or from the Greek word 'arsenikos' meaning strong, brave or male. Word was adopted in Latin as arsenicum, which in French became arsenic, from which the English word arsenic is taken. | |