1
H
1.0079
Väte
Engelska: Hydrogen
Icke-metall
Grupp 1
Period 1
Block s
Gas
Väte är ett kemiskt grundämne i det periodiska systemet med kemisk beteckningen H och atomnummer 1 med en atomvikt på 1.0079 u och klassas som icke-metall och ingår i grupp 1 (alkalimetaller). Väte är gas vid rumstemperatur.
Väte i det periodiska systemet
| Tecken | H |
| Atomnummer | 1 |
| Grupp | 1 (Alkalimetaller) |
| Period | 1 |
| Block | s |
| Ämnesklass | Icke-metall |
| Utseende | Colorless gas |
| Färg | Färglös |
| Antal protoner | 1 p+ |
| Antal neutroner | 0 n0 |
| Antal elektroner | 1 e- |
Från Wikipedia, den fria encyklopedinVäte eller hydrogen (latin: Hydrogenium) är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter Big Bang. Vid standardtryck och -temperatur är väte en tvåatomig, lukt-, färg- och smaklös men mycket lättantändlig gas. Väte förekommer i form av ett flertal isotoper. Vätejonen, som är grunden för bland annat syrabaskemin, kan förekomma som både anjon och katjon. Den enkla väteatomen har varit mycket viktig för framväxten av kvantmekaniken. Vanligtvis brukar väte placeras ovanför alkalimetallerna i det periodiska systemet eftersom det bara har en valenselektron. En mindre vanlig placering är att sätta det ovanför halogenerna eftersom det bara krävs en till elektron för ädelgaskonfiguration.
Fysikaliska egenskaper
| Fas vid STP | Gas |
| Densitet | 0.08988 g/cm3 |
| Relativ atommassa | 1.0079 u |
Thermal properties
| Smältpunkt | 13.99 K -259.16 °C -434.488 °F |
| Kokpunkt | 20.271 K -252.879 °C -423.1822 °F |
| Ångbildningsvärme | 0.4581 kJ/mol |
Atomära egenskaper
| Elektronegativitet (Paulingskalan) | 2.2 |
| Elektronaffinitet | 72.769 kJ/mol |
| Oxidationstal | −1, +1 (an amphoteric oxide) |
| Jonisationspotential |
|
Elektronkonfiguration för väte
Elektronkonfiguration Kortfattad konfiguration | 1s1 | ||
| Full konfiguration | 1s1 | ||
Elektronkonfigurationsdiagram |
| ||
| Elektroner per skal | 1 | ||
| Valenselektroner | 1 | ||
| Valency-elektroner | 1 | ||
| Bohrs atommodell | Figur: Skaldiagram över Väte (H) atom. | ||
Orbitaldiagram |
|
Vätets historia
| Upptäckt och första isolation | Henry Cavendish (1766) |
| Namngivare | Antoine Lavoisier (1783) |
Upptäckten av väte In 1671, Robert Boyle discovered and described the reaction between iron filings and dilute acids, which results in the production of hydrogen gas. In 1766, Henry Cavendish was the first to recognize hydrogen gas as a discrete substance, by naming the gas from a metal-acid reaction "inflammable air". He speculated that "inflammable air" was in fact identical to the hypothetical substance called "phlogiston" and further finding in 1781 that the gas produces water when burned. He is usually given credit for the discovery of hydrogen as an element. In 1783, Antoine Lavoisier gave the element the name hydrogen (from the Greek ὑδρο- hydro meaning "water" and -γενής genes meaning "former") when he and Laplace reproduced Cavendish's finding that water is produced when hydrogen is burned. | |
| Original word | hydor + genes |
| Language of origin | Greek |
| Name source | Egenskaper |
| Meaning | “Water-forming” |
Naming The name is derived from the Greek hyrdo- (ὑδρο) meaning "water" and -genes (γενής) meaning "former". | |